om det ändå vore enkelt

Hej. Bloggar är tråkiga. Blogg.se visar bara tråkiga bloggar

Snott mat från hotell. Sovit på hotell. Trött. Idag ska jag ta det lugnt!!!

Hej linda. Lider av en såkallad bloggtorka. Livet är fint. Du är fin. Bloggar imorgon. Fest. Pussar och kramar

Jag vann försläpp till Adrian Lux imorgon!!! Jag plus en till!! Detta är stort! Jag vinner aldrig. Det känns jätte kul att jag ska klubba i helgen, fett danssugen. Ska ösa för jag är bäst. Sist jag vann nåt var en askkopp i glas. Lol. 10 bast och vinner sånt. Kul. Nu ska jag städa huset.

om man ändå kan få nackspärr så kan man lika gärna ha en spärr för känslor. Känslor är något som skrämmer mig. Jag blir galen, besatt, arg och ledsen av dom. Om jag bara kunde stänga dessa känslor ute så skulle det vara mycket enklare att finnas. Leva. Tänka. Framförallt att kontrollera sig själv. Denna spärr bygger jag upp. Jag bygger konstant upp spärrar för mig. Men ibland plankar jag, då är jag innanför. Så hur kan man hindra sig själv från att få känslor. Känslor är ju fina, om dom är passande. Men jag får alltid opassande känslor, så det är bäst för mig och omgivningen om jag bara stänger av allt. On/off. nej fy fan..

Nu ska jag berätta något kort om mitt liv. Just nu har jag inga pengar alls. Gråter en skvätt. Hungrig är jag också. Vilken jävla tur att jag inte bor ensam. Nu blev jag extremt sugen på typ en macka med feta-ost eller nåt.

Pausar livet i en timme snart. Ska kolla på mitt bästa program Bron. När jag var liten siktade jag inte så högt som jag gör idag, och då ville jag bli polis. Sen blev jag diabetiker och får inte bli det. Tur i oturen. Jag ska bli mer.

Nu ska jag rosta mackor och dricka en kopp oboy. eller ett glas. Beror på ifall det ska vara varmt eller kallt. Nu tystnar Marlene Dietrich och det är dags att säga hejdå.

Hejdå

ibland brukar jag tänka. tänka på sånt jag önskar skulle ha hänt i mitt liv. alla trisslotter man borde vunnit på. alla kläder man borde köpt. alla personer man borde kysst. den sista drinken man inte borde druckit. mycket  man borde gjort. man ångrar ju som sagt allt man inte gjorde. tänk om man verkligen gjorde allt man borde. göra allt som faller en in. då tror jag att det skulle vara mycket mer värt att leva. fönstret är öppet och fönstret står på glänt. har inget att förlora, men samtidigt allt. det är så svårt. att ens försöka känns som en omöjlighet. ska sluta tänka mig för. ska sluta vara ursäktande. ska bli mer vulgär. ska bli trevligare och otrevligare. jag ska säga allt. allt måste ut. ska bli ärlig. varför har jag inte varit så förr? alla strävar efter att vara äkta, men samtidigt krävs det att man är falsk. nu är det "all in". ska bli motsatsen till allt, ska få hatkärlek. jag vill ju som sagt ha allt. För att få allt måste man vara allt.

Man ska vara vild, men inte gå över gränsen. Man ska vara social men inte för högljudd. Man ska vara positiv men inte för positiv. Alla dessa jävla krav. Man ska vara och samtidigt inte. Allt man ska utstråla.
Jag är less på kraven. Jag är trött på alla gränser. Jag kräks på alla linjer. Jag lever mitt öiv precis som jag vill. Jag ska gå över alla gränser
Jag ska skrika så högt jag kan
Jag ska visa mitt humör
Jag är och evigt förblir mig själv

Ibland funderar jag över hur mitt liv kunde varit annorlunda. Om jag hade blivit kvar i norr.. Hade jag snusat och drömt om skoter overaller? Hade jag druckit HB och hängt i centrum? Hade jag kört moped och klagat på livet? Hu hade jag varit? Jag tror absolut att omgivningen skapar människor! Men hur hade livet sett ut om jag hade växt upp i ett annat land? Frankrike. Tyskland. England. Pakistan. Ja.. Hade jag varit en annan person? Det är faktiskt inte trevligt att tänka på! Jag är helt okej med mitt liv. Men samtidigt finns så mycket man tänker på.

Jag är påväg till stockholm. Ska fortsätta med min musikvideo som jag målar upp mellan uppsala till stockholm.

Kollar på på MTV. Det är en favorit kanal. Perfekt när man inte riktigt orkar tänka.

Idag var jag på uppsalas bästa museeum. Fredens Hus. Nu vill jag tipsa min enda läsare Linda om det.

Åter till repriser. Samtidigt som jag ser samma avsnitt av Plain Jain för tredje gången den här veckan så börjar mina tankar snurra. Jag vill inte leva i repriser. Jag vill ha ett nytt avsnitt varje dag. Jag vill inte fastna i samma episod. Samma tidslinje. Rädslan av att inget kommer hända. Rädslan av att man blir den där uttjatade reklamen som man bara vill spola förbi. Synd att man inte har ett kikhål. Eller kanske fem kikhål in i framtiden. Fem chanser. Samtidigt funderar jag på ifall jag skulle ta dessa chanser och faktiskt kolla in på min framtid. Man vill se men samtidigt bli överraskad. Som inför jul. Jag tjuvkikar alltid vad jag ska få, men ångrar mig lika snabbt... Jag hatar att man vet att det finns, men att man inte får det än. Nära men långt bort. Men var är jag i mitt liv just nu då? När lever man? Ska man leva nu? När ska man leva? Carpe Diem? Nej, jag behöver inte tatuera in det i min svank för att veta att jag måste leva varje dag. Men varje dag vill man inte leva. Ibland vill jag bara ligga i min säng. Men vad är leva? Måste man ösa? Hur i helvete ska man ha tid till ett liv när det finns så många obesvarade frågor?

Det sprids en lukt av tant med dålig andedräkt. Dimman utanför lättar nog aldrig upp. Denna eviga dimma som alltid uppenbarar sig när jag sitter på bussen. Mina ben har somnat. Folk pratar. Vissa äter. För första gången på länge är jag en person som bara smälter in. Jag finns inte i denna buss, i denna dimma. Tanten bakom märker inte att jag finns. Hon trycker bak stolen hänsynslöst. Kärring. Samtidigt som dimman sprids mer och mer, känner jag en harmoni att inte finnas. Jag är ingen alls under denna busstur. Ingen lägger märke till mig. Fan va skönt. Att inte finnas någon gång ibland måste kag göra oftare.

Jag hatar bloggar.. Det här gjorde jag idag... Bla bla bla.. Ingen bryr sig.. Nu sitter jag hos Linda igen. Klockan tickar. Överröstar tystnaden. Dippen och gurkstavarn är slut. Strålkastarna från olika bilar lyser in. Ljus på besök i denna mörka tystnad. Nu bryter vi tystnaden

Idag installerade jag om min dator.. Jag hatar mitt liv. Dööööööör.. Orkar inte

Sitter och har ätit mat.. Festligt va? tack. För att ni följer mig. Syns snart. När vi ändå talar om mitt liv så kan jag säga att det är ok. Inte mer. Jag överlever.. Kokar kaffe osv

jag vill ha någon som är sig själv

jag vill ha någon som är fin i morgonsolen

jag vill ha någon att hålla om innan jag somnar

jag vill ha någon jag kan lita på

jag vill ha någon som jag vet allt om

jag vill ha någon som väljer mig före allt annat

jag vill ha någon som ringer mig bara för att få höra min röst

jag vill ha någon som skulle kyssa mig även fast jag har munsår

jag vill ha någon som inte blir sur ifall jag är sen

jag vill ha någon som inte bryr sig om ifall jag har städat mitt rum eller inte

jag vill ha någon som har samma humor som mig

jag vill ha någon jag kan bråka men ändå vara kär i

jag vill ha någon som gå på natt promenad med mig

jag vill ha någon som är omtyckt

jag vill ha någon som tycker att hösten är finast

jag vill ha någon som klia mig på ryggen

jag vill ha någon som får mig att le, utan att den säger nåt

jag vill ha någon som dansar bra

jag vill ha någon som finns

jag vill ha någon att dela en filt med

jag vill ha någon som har ett stort hjärta

jag vill ha någon som vill va med mig

jag vill ha någon som delar mina planer och drömmar

jag vill ha någon som stöttar mig

jag vill ha någon att stötta

jag vill ha någon att älska

jag vill ha någon att värma

jag vill ha någon som finns

jag vill ha någon att dansa bra med

jag vill ha någon att finnas för

jag vill ha någon nu

jag vill ha någon

om du finns. så finns jag också

Nej, alla saker sög ju.. Jag kan bara lämna lite tankar. Jag tycker att dom som jag skrev var roligast, och dom var ju bara sjuk tråkiga. Vill ni veta mer får ni fråga. ja faktiskt.. jag svarar på allt.. nästan. Nu är det helt slut i huvet............  Synd. Ska typ. chilla. puss och sov gott. puss. hej hå osv

Kärlek är mycket. Kärlek behöver inte vara riktat till en speciell person. För mig är kärlek allt. Jag överlever inte utan det. Man känner det är rätt. Jag känner att det är jävligt rätt att känna kärlek till en film, en färg, en stol, en doft. Ja.. Det är kärlek. Men vad är kärlek för mig då. Jag älskar så jävla mycket och många. Jag älskar smaken och lukten av kanel. Jag älskar färgen röd, vad den representerar, politiskt osv. Så jävla laddad. Så stark. Jag älskar att åka buss och lyssna på musik, det är min största kärlek. Helst när man lutar sig mot någon och känner att det är så jävla rätt. Kärlek finns. även fast du inte har kärlek till någon speciell person så måste man inse att kärleken faktiskt finns ändå. Det är ju dom små sakerna som räknas. Är du lycklig har du större chans att bli lycklig med någon.

Jag älskar kanel, rött, åka buss, lyssna på musik, äta god mat, umgås med vänner, gin and tonic, dansa, ösa, köpa kläder.. men det bästa är att kombinera många av dom sakerna man älskar. eller att dela det med någon...

en dag ska jag också vara en av dom där äckligt kära paren som åker karusell, och bara hånglar. fast det ska vara i bosnien eller tyskland.

Hoppar över "min första kärlek" orkar inte...

Mina föräldrar är mitt allt. typ. Dom finns, dom är bra.. För jävla bra

Min pappa är väldigt organiserad, planerar och fixar. bra bara

Mamma jobbar på bank och är galen. vi är bra ihop. tycker olika om massor och lika om massor mer. Vi är bra typ

Nu finns det inget mer.

Jag heter Axel Lindström. Ganska vilsen person. Hittar vägar, blir förvirrad när jag ska välja någon av dom. Studerar på gymnasiet, i tvåan faktiskt. Egentligen skulle jag gå i trean, men jag valde att åka till ryssland ett år. Jag bor i uppsala, men jag är född i boden, norrbotten. Botten verkligen,  gillar inte uppsala heller. Längtar mest bort, jag ska nog flytta till sarajevo eller berlin efter gymnasiet. Hur jag ska klara det är bara att se. Jag har bestämt mig att inget ska stoppa mig. Det är mitt liv. Det är mina val. Det är mitt. Jag är kung i min egen kropp. Är förmodligen ganska självständig, vilket jag tycker är bra. Jag är en person som många människor tycker om, jag vinner folks hjärtan. Det tycker jag också är bra, för jag tycker om att vara omtyckt. Jag vet inte riktigt vad jag skriva, är för upptagen med att hitta en perfekt låt. Vilket jag tycker är svårt...... Det finns ingen som passar in.. det var allt

Just det. Jag letar efter någon man kan lita på

så ser jag ut. en blandning av hus, och lampor och takvåningar. jag finns där inne. där ute