Jag vill inte gruppera mig själv.

Jag har varit på många HBTQ ställen på senaste tiden.. På HBTQ ställen finns alltid QX, som är en tidning för gay bi trans queer människor, vilket är väl kul. Jag har såklart norpat åt mig dessa tidningar glatt, mest för att dom är gratis och jag är fattig och gay. Igår eller för några dagar sedan så hade jag inte så mycket att göra och då läste jag denna tidning och jag blev faktiskt riktigt arg, upprörd och ledsen.. Det stod att snart öppnar Sveriges första HBTQ äldreboende, vilket jag tycker är helt idiotiskt... Varför ska det vara så? På åttiotalet så ville politiker bygga ett samhälle enbart för HIV positiva människor, vilket vi skakar på huvudet åt idag.. Så varför vill vi helt plötsligt skapa sådana äldreboenden och inte ta tag i problemen från grunden? Vi skapar kanske inte skapar nya problem men vi ignorerar dem i högsta grad.. Hur långt ska vi gå med dessa grupperingar innan vi går över gränsen? Vi vill väl ändå vara ett land som utmärker sig? Jag vet inte vad ni tycker men jag vill ändå leva i ett samhälle där folk blir accepterade för vilka de är. Ett samhälle där människor kan leva lyckligt och fritt.. Ett samhälle där man kan bli accepterad oavsätt vem man blir kär i. Tänk över dessa grupperingar för i helvete.. Gör något åt problemen istället för tillfälliga lösningar... Alla vill leva öppet och fritt... PS. jag mår bra. är kär och använder min pojkväns glasögon för att skriva. Fy fan, jag är så hipster... ds

Hej

Jag mår bra.


en vanlig dag på östermalm

Hej alla tre läsare. Nu är jag tillbaka men samtidigt borta. jag sitter i stockholm och mår faktiskt himla bra. Är trött men det är skönt. Är nog mer lugn än trött kanske. Så mår jag! Hur mår ni? bra? Bra!
Nu ska jag lyssna på en bra låt. Det borde ni också göra... Min blogg känns enbart som en klagomur i min misär.. men jag har för tillfället ingen misär.. SÅ, ja. Ni kan typ googla in på Kissies och läsa mer hur en misär är, en annan slags misär... Eller scandal beauties. Stackars kvinnor...
Hejdo

inatt är jag bara din

palla att det finns lyckliga människor. palla att dom lyckliga människorna bor tillsammans. palla att dom lyckliga människorna älskar varandra. palla att dom lyckliga människorna är gjorda för varann...

inatt kan jag bara vara din. du kan bara vara min. vi kan se på någon film. vi kan dricka te. vi kan mysa under en filt. vi kan äta nåt gott. vi kan äta nåt litet. vi kan finnas för varandra. för nu.. nu vill jag vara en av dom lyckliga människorna.. iallafall bara för en natt


jul kul

Mitt i all stress sitter jag naken. Jag känner mig lättad. Nu är dagen här... Nu är det jul. Känner mig ganska lättad. Det är över snart. Först ska vi bara kolla på tv, äta, kolla på tv och äta mer. Sen så upprepas detta!

 

Medans ni andra lever vidare så ska jag ge er lite fin musik som ska spelas på julafton!

 

Nr1 - Det blir bättre. Man blir bättre. Det går bättre

Nr2 - En tango

Nr3 - Skolrevolt

Nr4 - Tips till ett bättre kärleksliv

Nr5 - Snart är det sommar igen

 

 

God jävla jul

 


ha ha ha. skrattar bäst som skrattar sist

jag har en dejt på nyår..

Slå den!

 

 


123 nu ska ni få se

ikväll har jag insett att det faktiskt finns vettiga människor. Som tycker, känner och vill samma saker som jag. Jag trodde inte det. Jag känner mig varm. Det finns hopp. Även för mig.

men. Jag är paranoid. är det för bra för att vara sant? Är det någon som kan tycka om mig? Vem fan är jag liksom?

Jag ser mig själv som den svaga länken. Jag är inget om jag jämför med dom. Radar dom upp oss är jag den som skjuts först. 
Jag kan inte förstå att någon vill ha mig. Vem är jag liksom????? Vad har jag att erbjuda.

 


 

Nu ska jag bara ta det lugnt. chilla gunilla. som man säger i skåne


kontaktad!

Någon skrev. Det ledde till en dialog.

Nu är jag lovad en middag med vin. Att det kunde faktiskt leda till nåt. Vi ska nog ses under nyår. Stureplan. Andra plan.

 

Jag kanske har letat efter det här mer än vad jag själv ville inse. Jag har även insett att jag är fåfäng, petig och osäker. Jag kan inte lägga upp bilder för jag är osäker på vilka bilder som är fina nog. Jag är fast besluten om att enbart visa mina bättre sidor. Ja. Så det kan gå när man faktiskt börjar leta.

Paniken när man konstant kollar sin inbox
Lugnet när man fått ett svar
Det obeskrivliga leendet när svaret är så fint att man vill dö

 

Så ser mina kvällar ut. Från nu.

Jag har blivit beroende


du får kontakta mig

är medlem på en sida. en sida där man ska kontakta varandra, skriva vad som helst.. Jag är så splittrad, jag är så stressad. Jag passar inte in.. Alla har nåt fint namn. Jag heter Propaganda. Alla har fina bilder. Jag har tråkiga stela bilder. Alla är äldre. Det enda som vi har gemensamt är att ingen vill börja med att ta upp kontakten.. Jag som ändå är rätt bra på att tala med människor skriver till folk. vissa svarar... Andra inte.

Jag är okammad. Jag är ärlig. Jag är rakt på sak

Vi vill hitta någon

 

Varför vill man så gärna ha någon men ändå inte göra ett skit att träffa den personen. Vi är lata. Desperata..
Jag känner mig redo dock. Jag vill faktiskt hitta någon. Jag hoppas bara på att någon vill hitta mig. Vi kan hitta varandra. Vi kan dricka en kopp te. 
Jag vill bli hittat i min jakt. Jag vill ha någon som mig. Som känner likadant

 

Ge mig en jävla klonings maskin då


.

idag på våran otroligt tråkiga julavslutning började jag tänka. Jag hade precis fått en bok som handlar om mordet på Anna Lindh. Jag tänkte på att på väldigt kort tid har unga människor blivit knivhuggna på sina skolor. I stockholm och i Kristianstad. Vad är det som får att människor kan gå så långt med sitt hat att dom är berädda att ta en annan människas liv? Sen när gäller inte "alla människor är lika mycket värda". Det är unga människor som faktiskt förstör sitt liv genom att släcka någon annans... Hur långt ska våldet gå? Jag har inte märkt av att någon pratar om dom två händelserna. Men ska vi behöva komma till en massaker innan människor och skolor reagerar?

.

att känna regnet mot mitt ansikte ikväll var något underbart. Jag kände att jag var mänskig, jag kände känslor. Jag kände att jag faktiskt tillhörde denna värld. Jag kände mig fri, fast jag är fast kedjad. Jag lyssnade på musik och kände hur regnet piskade mot mit ansikte samtidigt som jag kände mig så jävla fri. Fick en uppenbarelse. Jag kan inte vara kvar.

Jag kan inte stanna i denna stad, jag kan inte stanna. Det som pågår är inget jag kan förändra eller bidra till. Jag vill fly. Jag måste fly. Som regnet lämnar himlen måste jag lämna denna stad


idag satt jag och tänkte

på kärlek. vad är så spännande med kärlek? Ja det tänkte jag på. Medans jag låg i sängen och tänkte så kom jag närmare svaret. Det är känslorna som finns. Närheten. Att man litar på varandra. Att man vill göra allt tillsammans.

Jag tycker att kärlek bitvis är fint. Samtidigt så är jag rädd. Jag är rädd att bli sårad.. Jag vet att det man kan ha kan försvinna fruktansvärt fort. Jag gillar inte plötsliga ändringar... Speciellt inte i situationer jag inte kan hantera. kärlek. det är något som jag inte kan hantera, det går inte att tämja, det går inte att ignorera, det är där. Kärlek. Denna känsla, denna besatthet.

Jag har haft många drömmar på senaste tiden. Jag drömmer att det är på kanske, sextio eller sjuttio talet. Det är en sommar, det är en gammal bil, det är en solnedgång som man bara ser på filmer. Allt är extra fint, sådär fint så man suckar.. Det är perfekt. Det är jag och en till. Rullar och drar varandra i håret. Är så kära så att man vill lämna att bakom sig... Vill och vill, det är dom som observerar som vill det. Jag har lämnat allt. Det är den perfekta drömmen. en av dom.

Mina drömmar har jag alltid glömt bort. men jag tar också mycket vägledning av mina drömmar. Mina drömmar är så bra när jag kommer ihåg dom. Just nu vet jag ska tolka mina drömmar. Är det min tur nu att bli kär eller? Är det min tur att lyckas nu? Är det eran tur att bli avundsjuka på mig? Det jag känner nu är att jag faktiskt inte kan läsa något ur drömmarna. Jag hånglar med poliser. Jag blir kontrollerad av svartsjuka. jag är förförisk. Jag är dödlig i drömmarna.

 

jaha. vad ska man göra liksom? vi får se. Kommer återkomma till detta ämne. För kärlek är, tro det eller ej..

Väldigt viktigt för mig.

 


Feminism.

Många, eller få, eller flera, eller några stycken tror och tycker olika saker om feminism.

En stereotyp på en feminist är nog: Röda dreads, rakar sig inte under armarna, är alltid sur och dricker massor med öl. Framförallt tjock och bitter. Arg som fan

Men feminism då? Några tror att det är kvinnor som vill sätta män i burar och bränna dom på bål. Ta deras rättigheter ifrån dom. Ta allt ifrån dom...

Några argument som faktiskt finns mot feminism är: Om det ska vara jämställt i samhället så ska killar inte behöva köpa presenter, eller betala notan eller konstant bjuda på drinkar. men.. vad har det med feminism att göra?

Detta är normer, att killar ska betala. Men istället för att stå upp för sig och faktiskt försöka bryta mot dessa normer, så fortsätter vi, klagar lite, går vidare. Det är en annan sak med feminism. Feminism är något som har skapats och faktiskt bevisar att det behövs en förändring. Feminism är något som är så värt att kämpa för.

 

Jag tror på en värld där kvinnor och män har samma rättigheter.

Som spanska läraren sa idag:

Alla feminister är inte kvinnor. Alla kvinnor är inte feminister.

 


Bränner

Är kluven på det mesta. Funderar på vad jag ska göra med mitt liv. Hur ska man kunna bestämma sig nu..? Det går inte. Jag har så många planer. Sånt man drömmer om. Sånt man vill göra, sånt man borde göra, sånt man borde gjort för längesen.

Jag önskar bara att det skulle bara trilla ner någon dag. Hitta en lapp på stan. Se nåt på internet.. Istället hittar jag bara saker om hårförlängningar och lösnaglar i silikon.
Att skapa en framtid har aldrig känts så svårt som nu. När jag var liten gillade jag bilar. Jag ville köra taxi, för då fick jag köra bil hela dagarna... Den drömmen är bara ett minne idag. Jag önskar dock att mina drömmar som jag har idag, inte slutat som min taxi dröm. Inte som ett minne.
Utan som verklighet.


Gäst är bäst

HEJ!
Idag har Axel en liten gästbloggare. Ingen mindre än Hedvig.
Och jag förstår att alla hoppas på att få smaskigt skvaller om Guldgossen. Men det får ni inte.
Hejdo

RSS 2.0